Heminredning i vårens tecken

Nu är det dags för vårstädning! Eller, rättare sagt, vårominredning, om nu det är ett riktigt ord. I vilket fall som helst så tycker jag och min man att det blivit dags att se över våra möbler, vilket vi i och för sig tänkt ett antal månader nu, då vi för en gångs skull har gott om kontanter. Vi ville dock vänta tills snön försvunnit och vi kunde räkna med fint väder när vi skaffade våra nya inredningsdetaljer. Bekvämare så, helt enkelt. Samtidigt så har vi också drabbats av lite beslutsångest. Vad är det egentligen som vi vill ha? Det kan man fråga sig, men egentligen så är det inte något så värst stort problem. Vi har en enkel smak – vi nöjer oss med det bästa!

Pallar, kistor, och kanske en spegel eller två

Skattkista.

Vår kista kommer nog inte att innehåla så många guldmynt.

Nej skämt åsido. Vi har definitivt ingen dyr smak även om vi givetvis föredrar kvalitetsgrejor. Men i grund och botten tycker vi det är onödigt att betala tusentals kronor extra för något exklusivt märke, som faktiskt inte i praktiken är vare sig bättre eller finare än någonting som är lite billigare. Vi har därför kollat lite närmare på heminredning från Trademax, eftersom de har bra priser och dessutom också bra & snygga grejor. Vi ha bekanta som handlat från dem, och de är helnöjda, så det är ju bra.

Vad vi letar efter är sådana där saker som kanske inte är livsnödvändiga men ändå trevliga att ha. De där sakerna som lyfter hemmet helt enkelt. Vi funderar på några fina Martina-pallar, som verkligen ser fina ut (och som går att sitta på också, gissar vi!), och dessutom någon fin kista att ha i vardagsrummet. Både för förvaring och som prydnad. Slutligen så behöver vi nog någon eller några speglar också, för att lysa upp lite. Speglar skapar ju också rymd och gör att bostaden känns större, och det kan vi definitivt behöva! Heminredning är spännande!

Mer än då

Men det är definitivt inte allt, utan vi kollar på en hel massa olika saker som vi kan tänkas vilja ha i vårt hem. Det gäller bara att inte bli helt galna och köpa för mycket, vilket ju inte hindrar att vi kan titta på en massa olika roliga saker, även om vi inte köper dem.

Publicerat i Hemmet | Lämna en kommentar

Inget ont som inte har något gott med sig

Två av våra vänner voltade med en bil för en dryg månad sedan. Det var första halkan, så lurigt. Händelsen hamnade i Expressen för att varna andra och flagga för att det börjar bli halt. De fick åka till sjukhuset för att kolla upp det hela, men det var ingen fara.

Däremot har min kompis fått så svårt med att åka bil efter händelsen, så svårt att hon faktiskt varit sjukskriven en tid. Hon har blivit lite skygg och vill helst inte gå så långt hemifrån heller. Jag jobbar ju väldigt sporadiska tider, så helt plötsligt fick vi tid att umgås mer med varandra. I hennes källare stod en gammal drejskiva och pyssliga som vi är båda två, bestämde vi oss för att lära oss att dreja nu när vi hade fått så mycket kvalitetstid tillsammans. Vi googlade såklart en hel del för att lära oss och länken nedan är till en instruktionsvideo om hur man drejar en skål, från keramikern Karin Lööf i Karlstad.

Här är instruktionsvideon:

Vi har misslyckats med drejningen tusen gånger, skrattat, kladdat och blivit förbannande när det inte går att centrera klumpen lera på drejskivan. Men tro det eller ej, vi har lyckats göra några alster som vi är riktigt stolta över. De har torkat hemma och sedan har vi glaserat grejorna och kört dem i Karins ugn i Karlstad. Ordspråket ”inget ont som inte har något gott med sig”, passar perfekt i den här historien.

Julpyssel i byn
Jag älskar vintern med snö, kyla, hundspann, jul och tända ljus. Jag älskar att bo på en gård i Torsby när det är jul, bättre kan man inte bo. Här är nästan julstämning året runt. Gården ligger vid en landsväg, cirka 7 km från Torsby. Här kommer nästan aldrig någon biltrafik och grannarna bor på lagom avstånd från varandra – tillräckligt nära för att kunna hjälpa varandra men tillräckligt långt ifrån för att man ska kunna ha ett privatliv. När det närmar sig jul brukar vi i byn gå ihop och julpyssla i hembygdsgården. Tredje advent har vi försäljning och knytkalas, det är sån underbar gemenskap här. Jag har aldrig känt att de har behandlat mig annorlunda för att jag är norsk. Torsby ligger ju alldeles vid Norska gränsen så de ser nog inte så främmande på oss norrbaggar. Men ibland har det varit lite språkproblem. Jag kommer ihåg när mina grannar sa att de skulle vara hemma och ”pula i trädgården” första sommaren jag bodde här. Jag såg väldigt konstiga bilder för min inre syn och blev nästan lite chockad över att de var så frispråkiga. I Norge betyder nämligen pula att ha sex… Min man berättade det för dem och jag fick en kul historia att berätta vidare här på bloggen.

Om vi går tillbaka till vårt julpyssel i hembygdsgården, så kommer Stina och jag ta dit drejskivan i år. Om man har rätt lera så kan keramiken klara sig utan bränning i ugn. Det kunde vara kul för andra att prova. Vid första tillfället vi ses brukar vi göra kransar till oss själva, att hänga på dörren. Vi gör nya varje år, det ska vara färskt ene- eller granris tycker vi. Vi brukar göra en lista på allt som ska inhandlas och sedan delar vi upp allt mellan oss. Det ska vara hela kanelstänger, band i olika färger, kottar, silverspray, små figurer och torkade apelsinskivor. Det blir så fint, men det bästa är när vi sitter där och pysslar, har julmusik på, tänder ljus och dricker kanelte. Det är då jag trivs som bäst i byn.

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Som en liveshow utan motsvarighet…

… så beskriver Richard Karlsson hur det känns att åka hundspann. Han har 19 draghundar och gav upp ekorrhjulet och karriären som kock i Stockholm för att flytta hem till Boden igen efter 18 år. Jag har träffat Richard en gång på en tävling och tycker fler borde göra som honom, alltså att fundera över hur man vill ha sitt liv. Vill man äta, sova, jobba och titta på TV och leva sitt liv som om man bara ser fram emot helgerna. Eller vill man ha livskvalitet varje dag, sluta drömma och göra det man funderar på. Hur ska man annars kunna veta om det var en bra eller dålig dröm? Är det så att inte drömmen motsvarar förväntningarna kan man ju oftast flytta tillbaka till sitt gamla liv igen.

Men jag säger som Richard, har man en gång provat hundspann är det lätt att bli fast, det är en frihetskänsla och närhet till naturen som saknar motsvarighet. Det är lätt att bli besatt av det man älskar. Jag försöker hålla tävlandet och hundlivet på en ”lagom nivå”, medan Richard har tagit det lite längre.

Här kan du se klippet med Richard:

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Vårt hus i Torsby

Idag vaknade jag upp till en snöklädd gård. Hundarna var ute i hundgården inatt och hade busat som galningar kunde jag se i snön. Det var bara några centimeter på marken med flingorna yrde hela dagen och nu på eftermiddagen hade det blivit nämin mans stan en decimeter. Om det fortsätter snöa någon dag till kan jag dra ut med Tjabo och Tjim på fälten, det roligaste som finns. Vissa gillar inte snö, jag vill ha massor! Min man har en skoter, så när hundarna och jag drar ut åt vårt håll brukar han sticka ut i skogen på sin leksak. Ibland följer han med, men man kan inte åka så långt med för tungt släp när det bara är två hundar.

huset

Vårt hus!

Huset är arvegods efter min mans farmor. Han fick överta den redan innan vi träffades och medan hon fortfarande levde. Det är jobbigt att ha hand om ett hus med stor trädgård när man är gammal och inte så stark längre. Tidigare hade dom några höns på gården, men när min mans farfar dog blev det för jobbigt för tant Signe att rodda allt själv så hon skänkte bort hönsen till släktingar. Istället fick hon grannarnas hjälp med snöskottning och färska ägg, men för 5-6 år sedan fick hon en stroke och flyttade in på ett äldreboende utanför byn. Nu bor vi här och tar hit henne så ofta vi kan. Hon tycker det är så kul att se att huset lever vidare i släkten.

Publicerat i Allmänt, Hemmet | 2 kommentarer

En hemlis…

Det tar bara tre timmar att köra mellan Torsby och Hamar, där jag kommer ifrån i Norge. Ännu närmre är det till Oslo, där jag har många vänner. Jag fortsatte faktiskt att jobba i Oslo 1,5 år efter det att jag gift mig och skaffat gård med min man i Torsby. Här i Sverige är det billigt att köpa hus, köpa mat och att leva i största allmänhet. I Norge är det dyrt, men där ligger ju även lönerna högre. Jag behöll alltså mitt jobb i Olso för att få det bättre ekonomiskt. Tyvärr så fungerade det inte toppenbra att låta mannen ta hand om hus och hundar själv. Jag kom ju bara hem på helgerna.

I maj 2014 flyttade jag till Sverige på heltid och lyckades få två jobb i närheten av gården, ett på ett hunddagis, där jag också kan ha mina egna hundar, och ett annat jobb på turistbyrån här. Jag håller i guidningar, bokningar och kör egen hundspann för turister. Man blir inte jättefet på den lönen ska jag säga. Hundarna äter en hel del, och vi lägger mycket pengar på tävlingar och resor. Som tur är har min man ett heltidsjobb som flyktingsamordnare på kommunen här i Torsby, så vi har klarat oss hyfsat. Men, somsagt, fett har det inte varit…

Så… nu kommer jag till hemlisen. Det är säkert många som har hört talas om storvinsten på 28,5 miljoner som gick till ett andelssystem i V75 via Torsbyjouren i våras (Här kan du läsa mer). Inte lika många vet att jag och min man hade varsin andel i systemet, och vann alltså 600 tusen kronor tillsammans. Det känns helst surrealistiskt och fantastiskt fortfarande att ha fått varit med om en sådan här grej. Nästan lika roligt som att vinna själv är det att så många här i Torsby faktiskt var med och vann pengar, hela 97 andelar var det i systemet. Flera grannar som inte har haft ett jobb på flera år, och som varit på ruinens brant, var med och vann. Jag vet flera som knappt haft pengar till elen ibland, snacka om deras lycka.

Vad gjorde vi för pengarna, undrar du nu säkert. Den största delen har vi sparat undan till den dagen vi får barn. En sjättedel har vi tagit till att renovera badrummet och att bygga en altan. Men sen har vi faktiskt bokat en resa i vinter till Thailand. Varken jag eller min man har varit där, men nu ska vi åka i hela tre veckor. I februari drar vi. Min pappa från Norge kommer hit för att passa hundar och gård, han är sjukpensionär och älskar hundarna, så det blir nog bra. Alla säger att man ska ha lite packning när man reser till Thailand och boka boende på plats, då gör vi också så tänkte vi. Bara första natten i Bangkok är bokad, sedan drar vi ner mot Kambodja-hållet tänkte vi, till Koh-Samet och Koh-Chang. Det ska bli så skönt, jag har redan börjat förbereda här hemma på gården så att pappa ska få det så enkelt som möjligt och slippa störa sig på saker som är halvfärdiga. Listan med vad jag ska ta med och köpa innan resan ligger framme på köksbordet hela tiden och jag räknar dagarna tills vi reser!

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Om Tjabo & Tjim

Man kan nästan gissa sig till var rasen härstammar från… ja, just det lågoddsaren Sibirien. Den första registreringen av rasen var i USA och uttrycket ”husky” kommer från en amerikansk allmän term för polära slädhundar av olika slag. ”Husky” och Siberian Husky är alltså två olika saker. Hundar av den registrerade rasen siberian husky kallas i andra länder ”Siberians.” Rasen används mest som draghund än idag men en del har den som utställningshund eller bara sällskapshund.

Många tycker att rasen liknar vargarna till utseendet, kanske mycket på grund av de isblå ögon många hundar i rasen har. Folk tror en massa saker om vargen och då kan det lätt bli så att de tror samma saker om en sibirian huskey. Siberian huskeys saknar oftast helt aggression och vaktinstinkt. Vissa skäller på främlingar, men ändå känner de inget behov av att försvara hus och människor. Det påstås att rasens nomadiska förflutna är anledningen till att det inte har en uttalad instinkt att skydda familjens ”territorium.”

Se mer om rasen här..

Mina hundar Tjabo och Tjim är typexempel på hur rasen blir om de växer upp på kennel och blir husdjur. De är otroligt snälla, lugna och tillgiva oss i den närmaste kretsen. De kan vara ointresserade av främlingar, nästan lite blyga. De flesta som har den här rasen är aktiva tillsammans med sina hundar. Själv kör jag hundspann, i ett lag med åtta hundar. Vi åker på tävlingar ibland, både i Norge och Sverige, men tränar mest. Vid Hovfjällets skidanläggning utanför Torsby erbjuder jag små sällskap att prova hundspann korta sträckor, tillsammans med en annan förare. Det är en fantastisk känsla att åka hundspann i full fart, inget går upp mot det. Speciellt härligt är det att man vet att hundarna gillar det också. De blir helt tokiga och börjar yla ikapp innan en tävling.

En del undrar om det går att ha den här rasen inomhus, eller om man måste ha den ute i hundkoja. Den är ju ändå skapad för att vara i kyla. Jag kan säga lite förenklat att ”det beror på”. Om du har en valp som kommer att stanna inne från första stund, är saken enkel. Liksom andra hundar gillar dom att gosa, krypa upp i sängen, tjuva mat och annat bus. Om man däremot tar hand om en vuxen hund som alltid levt ute, så krävs det anpassning för att den ska gå att ha inne. De utvecklar tjockare päls.

Publicerat i Allmänt, Hundarna | Lämna en kommentar

Välkommen till min blogg

Jag hälsar alla stort VÄLKOMNA till min blogg, annemonenshuskys.se. Jag vill redan nu varna alla känsliga läsare att jag är norska, på exil i Sverige sedan två år tillbaka. Jag kommer inte att beröra skidåkning eller andra känsliga saker, men vill gärna förvarna om att min svenska kanske inte är helt perfekt ännu. Den här bloggen är ett sätt för mig att öva ännu mer på språket, så dra er inte för att rätta mig om jag uttrycker mig knasigt på något vis.

Tjabo skuttar! :-)

Tjabo skuttar! :-)

Om du har det minsta lilla intresse av hundar så kommer du att få mycket att läsa på min blogg. Som ni säkert redan har förstått så är jag besatt av mina två Siberian Huskeys, Tjabo och Tjim. De är två helt underbara hundar som har har fått äran att ha i min närhet sedan de föddes för tre år sedan. Jag kommer att berätta om vårt vardagsliv – allt från goset i soffan till sprint-loppen med resten av spannet. Ni kommer att få veta allt om rasen – vilka fördelar och nackdelar som finns, rekommenderade uppfödare, tips och tricks för finare päls och gladare hund. Eftersom jag tycker det är en underbar hundras som passar till de flesta, så skulle det vara roligt om fler fick upp ögonen för Siberian Huskeys.

Jag kommer också att skriva lite om hur det är att vara invandrare från Norge i Sverige. Vilka likheter och olikheter det är mellan oss, vilka utmaningar jag har stött på och hur det är att bo i lilla Torsby. Naturligtvis kräver hundarna en hel del av min vardag, men däremellan gillar jag pyssel på vår gård och att pilla med blommor. Du kommer också att få läsa en hel del om mina två jobb, på hunddagis och som turistguide i Värmland.

Publicerat i Allmänt, Hemmet, Hundarna | Lämna en kommentar